Forskning

FORSKNING GER hopp

100% OAVKORTAT TILL CANCERFORSKNINGEN

Hoppets glimt

Linköpings Universitetssjukhus (US)

LiU Cancer är ett forskningsnätverk där forskare och kliniker från Linköpings universitet
och Region Östergötland samarbetar för att bekämpa cancer. Här möts omkring 40 forskargrupper med olika perspektiv – från medicin och vård till ingenjörsvetenskap – för
att tillsammans hitta nya vägar till bättre diagnos, behandling och förståelse av sjukdomen.


Det unika med LiU Cancer är just bredden. När olika discipliner möts uppstår nya idéer
och lösningar som kan göra verklig skillnad för patienter. Genom att bygga vidare på starka traditioner av samarbete i regionen skapas en plattform som syftar till att förbättra både överlevnad och livskvalitet för människor som drabbas av cancer.

Vad är Cancer?

Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar där kroppens celler börjar dela sig okontrollerat och kan tränga in i andra vävnader. Celler från elakartade tumörer har dessutom förmågan att sprida sig till andra delar av kroppen via blodet eller lymfsystemet.


Forskare världen över arbetar för att förstå vad som orsakar cancer och hur sjukdomen kan förebyggas, upptäckas och behandlas. 

Idag vet vi att cancercellernas egenskaper ofta beror på förändringar i generna. Dessa mutationer kan uppstå genom yttre faktorer som rökning, kostvanor, solexponering eller joniserande strålning. Samtidigt beräknas omkring 5–10 procent av alla cancerfall ha en ärftlig bakgrund.


I Sverige diagnostiseras varje år cirka 75 000 nya cancerfall

Forskning om

omvårdnad vid cancer

Omvårdnad av cancerpatienter är ett omfattande och mångfacetterat område som sträcker sig över hela sjukdomsförloppet – från den första diagnosen till avslutad behandling och uppföljning, eller till vård i livets slutskede. Forskning inom detta område är avgörande, eftersom vården av patienter med cancersjukdom blir alltmer komplex i takt med att nya behandlingsmetoder och vårdstrategier utvecklas.

De intensiva behandlingar som används idag – såsom kirurgi, radioterapi, cytostatika, bioterapi och hormonbehandling – kan ge upphov till både följdsymtom och biverkningar. Detta ställer höga krav på en specialiserad och individanpassad omvårdnad.


Vid Linköpings universitet (LiU) bedrivs även forskning som fokuserar på att kartlägga, behandla och utvärdera dessa symtom och biverkningar. Målet är att utveckla kunskap och metoder som stärker vården och förbättrar livskvaliteten för patienter som lever med cancer.

Forskare

Ro För Livet har under åren delat ut viktiga forskningsbidrag till flera framstående forskare inom cancerområdet. Här kan du ta del av ett axplock av deras berättelser och projekt, där de beskriver hur bidragen har gjort skillnad för deras forskning.


Genom dessa presentationer får du en inblick i den bredd av studier som pågår – från grundläggande biologiska mekanismer till kliniska tillämpningar – och hur resultaten kan bidra till bättre diagnos, behandling och livskvalitet för cancerpatienter.


Att läsa om forskarna och deras arbete visar tydligt hur varje bidrag från Ro För Livet oavkortat bidrar till framsteg i kampen mot cancer.

Forskning om microRNAs roll i kolorektalcancer


Alessandra Capodanno har erhållit forskningsbidrag för sin studie om microRNAs betydelse vid kolorektalcancer. Tack vare stipendiet kunde hon visa att miR-21 och miR-101 är centrala faktorer för rektalcancerpatienters prognos.


Studien visar också att dessa microRNAs spelar en viktig roll för både strålkänslighet och den metastatiska spridningen av cancerceller efter strålbehandling.

Dessa banbrytande upptäckter kan bidra till att bättre förutsäga risken för återfall och samtidigt identifiera nya biomarkörer. På så sätt öppnas möjligheter att skräddarsy och individanpassa framtida behandlingar för patienter med kolorektalcancer – med målet att förbättra både överlevnad och livskvalitet.

Forskning för att förebygga bröstcancer


Bröstcancer drabbar varje år över 9 000 kvinnor i Sverige. Även om överlevnaden är mycket god, finns det stor potential att förbättra den ytterligare – särskilt genom förebyggande insatser.


Med stöd från Ro för Livet har forskargruppen under ledning av Charlotta Dabrosin identifierat flera intressanta proteiner som kan spela en nyckelroll i uppkomsten av bröstcancer. 



Genom att motverka dessa proteiner finns möjligheten att minska risken för att sjukdomen utvecklas, och kliniska studier planeras nu för att ta nästa steg i forskningen.


“Forskning är oerhört dyrt och alla bidrag – stora som små – gör att vi snabbare kommer i mål med forskningen för patientens bästa,” säger Charlotta Dabrosin.

Kompetensutveckling inom immunhistokemi


Birgitta Holmlund har mottagit forskningsbidrag för att delta i en specialiserad kurs i immunhistokemi, som hölls i Göteborg.


Kursen fokuserade på fördjupad metodik och analys inom området, och har enligt

Birgitta haft stor betydelse för hennes yrkesutveckling:

“Kursen har betytt väldigt mycket för mig då man hela tiden behöver förnya och uppdatera sina kompetenser inom yrket.”

Stödet har möjliggjort viktig kompetenshöjning inom ett område som är centralt för både forskning och diagnostik vid cancer.

Forskning för mer individanpassad bröstcancerbehandling


Tack vare stora framsteg inom forskningen lever många bröstcancerpatienter idag länge efter att de fått sin diagnos. Samtidigt får vissa patientgrupper sannolikt mer behandling än vad som egentligen behövs, vilket kan leda till svåra biverkningar.


Med stöd från Ro för Livet arbetar vi för att identifiera de patientgrupper som kan ha god överlevnad även med mindre behandling.

På så sätt kan vi minska risken för onödiga biverkningar och skapa en mer individanpassad vård för bröstcancerpatienter.

/ Helena Fohlin

Forskning om immunförsvarets roll vid bröstcancer


Gabriela Vazquez Rodriguez har tilldelats forskningsbidrag för sitt projekt som undersöker hur vita blodkroppar påverkar bröstcancercellers förmåga att röra sig och sprida sig i kroppen.


Projektet syftar till att öka förståelsen för samspelet mellan immunförsvaret och tumörceller – en kunskap som kan bli avgörande för att utveckla nya behandlingsstrategier.


“Tack vare stipendiet kunde jag fortsätta mitt projekt utan avbrott i ytterligare tre månader, och jag tror vi har upptäckt något verkligt viktigt,” säger Gabriela, som nu fortsätter sin forskning i jakten på mer effektiva behandlingar mot bröstcancer.

Forskning om prognostiska markörer vid kolorektalcancer


Dr Na Liu har erhållit forskningsbidrag för sitt projekt “A novel RhoB-FOXM1 loop associated with radiotherapy response and prognosis in rectal cancer”.


Anslaget möjliggjorde fördjupade studier, där resultaten visar att RhoB kan fungera som en prognostisk markör vid behandling av patienter med kolorektalcancer. Detta öppnar för nya möjligheter att skräddarsy behandlingar och på sikt förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienterna.

Forskning om östrogenets roll vid bröstcancer


En stor andel av all bröstcancer drivs av hormonet östrogen, som stimulerar cancercellernas tillväxt. Det finns idag effektiva läkemedel som motverkar östrogenets effekter och därmed räddar många liv.


Tyvärr utvecklar vissa patienter resistens mot behandlingen. Det är dessa mekanismer som Josefine Bostner och hennes forskarkollegor arbetar för att förstå. 

Genom att öka kunskapen om hur cancer växer är målet att skapa förutsättningar för ännu mer individanpassade behandlingar i framtiden.

/ Josefine Bostner

Forskning om tumörtillväxt och behandlingssvar vid bröstcancer


Hur regleras tumörens tillväxt vid bröstcancer, och hur hänger detta samman med patientens behandlingssvar? Det är centrala frågor som Olle Stål och hans forskargrupp arbetar med att besvara. Stödet från Ro för Livet har varit ett viktigt bidrag i detta arbete.

Östrogen är sedan länge känt för att kunna stimulera tumörtillväxt, men under senare år har flera nya signalvägar identifierats. 

Dessa upptäckter har öppnat för utvecklingen av nya behandlingsstrategier.

Forskargruppen studerar hur olika stimuleringsvägar samverkar och målet är att med ny kunskap bidra till alltmer nyanserade och individanpassade behandlingsalternativ för bröstcancerpatienter.

Forskning om bukspottkörtelcancer


Bukspottkörtelcancer är en mycket allvarlig sjukdom med stora utmaningar för både patienter och vården. Vid University of Liverpool har banbrytande studier genomförts som lett till betydande förbättringar av behandlingen för patienter med denna diagnos.


Tack vare stöd från stiftelsen kunde Nils Elander under 18 månader bo i Liverpool och arbeta i en världsledande forskargrupp. 

Hans arbete fokuserade på att identifiera markörer för mer skräddarsydd cellgiftsbehandling, med lovande resultat som redan presenterats vid ett stort internationellt möte.

Nu tar han med sig kunskaperna hem till Linköping, där den kommande forskningen kan bedrivas med ännu högre kvalitet – till gagn för patienterna och för att snabbare nå framsteg i kampen mot bukspottkörtelcancer.

Internationell presentation av forskning om kolorektalcancer


Sebastian Gnosa fick ett resestipendium för att delta i AACR:s årsmöte 2014 i San Diego – världens största möte för cancerforskning.


“Tack vare stipendiet kunde jag presentera mina senaste forskningsresultat kring astrocyte elevated gene-1 i kolorektalcancer, och diskutera dem med världsledande forskare på det största cancermötet i världen,” berättar Sebastian.

År 2015 disputerade han med avhandlingen Astrocyte elevated gene-1 in relation to colorectal cancer development and radiotherapy response, där resultaten bidrog till ökad förståelse för hur denna gen påverkar sjukdomsutveckling och behandlingssvar.

Forskning om individanpassad behandling vid HER2-positiv bröstcancer


Vissa former av bröstcancer växer mer aggressivt på grund av att proteinet HER2 finns på cellernas yta. Det finns idag läkemedel som riktar sig direkt mot detta protein, och behandlingen har lett till en markant minskning av dödligheten.

Trots framgångarna finns det patienter där medicinen inte har effekt, eller där svåra biverkningar uppstår.

Sander Ellegård och hans forskargrupp arbetar därför med att identifiera andra proteiner som kan användas för att utveckla mer skräddarsydda behandlingar. Målet är att öka överlevnaden och förbättra livskvaliteten för de patienter som inte har nytta av dagens standardbehandlingar.

Forskning om microRNA vid kolorektalcancer


Dr Surajit Pathak har erhållit forskningsbidrag för sitt projekt “Study of the role of microRNAs in colorectal cancer”.

“Det hjälpte mig att fortsätta forska på microRNA och dess roll i kolorektalcancer,” berättar Surajit.


Projektet resulterade i en vetenskaplig publikation:


Radiation and SN38 treatment modulates the expression of microRNAs, cytokines and chemokines in HCT 116 colon cancer cells in a p53-directed manner, publicerad i Oncotarget Journal, 2015.


Studien bidrar till ökad förståelse för hur microRNA påverkar utvecklingen av kolorektalcancer och kan på sikt öppna för nya behandlingsstrategier.

Forskning om biomarkörer vid kolorektalcancer


Dr Stéphanie Blockhuys har erhållit ett stipendie för sitt projekt “Collagen type I as a new biomarker for radiotherapy in rectal cancer”.


Stipendiet möjliggjorde viktiga studier vars resultat kan bidra till en ökad förståelse för hur och varför preoperativ strålbehandling ibland stimulerar cancerceller att sprida sig hos patienter med kolorektalcancer.

Cancerforskare Dr Stéphanie Blockhuys Ro för Livet

Med denna kunskap hoppas Stéphanie kunna lägga grunden för framtida behandlingar som är mer träffsäkra och individanpassade, vilket kan förbättra både prognos och livskvalitet för patienterna.

Forskning om livmoderhålecancer


Cancer i livmoderhålan är den vanligaste formen av underlivscancer hos kvinnor i Sverige. De flesta patienter blir helt botade, men en mindre andel får tillbaka sjukdomen.

Genom våra register har vi nu kunnat identifiera en faktor som förutsäger sämre prognos. Denna kunskap gör det möjligt att tidigt avgöra vilka patienter som kan behöva extra behandling för att förbättra sina chanser till överlevnad.

Cancerforskare Dr Stéphanie Blockhuys Ro för Livet

“För stipendiet jag fick ska jag åka till Lissabon och presentera våra resultat för cancerläkare från hela världen. På så sätt kan patienter även utanför Sverige dra nytta av vår forskning.”

/ Ulrica Beiron

Forskning som gör skillnad - Proteinet SATB1


Dr. Wen‑Jian Meng tilldelades bidrag för ett forskningsprojekt som undersökte hur proteinet SATB1 påverkar strålkänsligheten hos cancerceller – ett område med stor betydelse för framtidens cancerbehandlingar.


Tack vare anslaget kunde Dr. Meng fördjupa sina studier ytterligare, vilket ledde till en vetenskaplig publikation: 

Cancerforskare Dr Stéphanie Blockhuys Ro för Livet

“SATB1 expression is correlated with β‑catenin associated epithelial–mesenchymal transition in colorectal cancer” (Cancer Biology & Therapy, 2015).

Dr. Meng uttrycker sin uppskattning: “Tack vare stödet kunde jag genomföra fördjupade analyser som gjorde denna publikation möjlig.”

Hans arbete bidrar till ökad förståelse för hur tumörceller reagerar på strålning – och öppnar dörrar för mer träffsäkra och effektiva behandlingsmetoder i framtiden.

Forskning inom kolorektalcancer

Kolorektalcancer är den tredje vanligast förekommande cancerformen i världen och i Sverige upptäcks 6000 nya fall årligen. Även om strålbehandling och cytostatikabehandling har förbättrat det kliniska utfallet för patienterna, så svarar inte alla patienter fullt ut på behandling och många drabbas också av biverkningar.


Med hjälp av bidrag från Ro för Livet har min grupp funnit flera biomarkörer viktiga för effektiviteten med och utfallet av behandlingen.

Cancerforskare Dr Stéphanie Blockhuys Ro för Livet

”En identifiering av biomarkörer skulle inte enbart resultera i en mer effektiv behandling som kan öka patientens chanser att överleva, och minskade biverkningar, utan skulle också i förlängningen leda till sänkta läkemedelskostnader” säger professor Xiao-Feng Sun. 


Denna forskning öppnar dörren för mer individanpassade och skonsamma behandlingsstrategier, där varje patient får den behandling som är mest effektiv just för dem.

Biomarkörer – Nyckeln till framtidens mer träffsäkra cancerbehandlingar

Dr. Yugang Wen har tilldelats bidrag för sitt forskningsprojekt “Prognostic and predictive value of the screened biomarker panel in Swedish and Chinese colorectal cancer patients”. Projektet syftar till att förstå hur olika biomarkörer kan förutsäga både sjukdomsförlopp och behandlingssvar hos patienter med kolorektalcancer.

Cancerforskare Dr Stéphanie Blockhuys Ro för Livet

Med hjälp av anslaget har Dr. Wen kunnat inleda en omfattande analys av uttrycket hos sex centrala biomarkörer – UBD, IFITM3, IMP3, AEG1, BMI‑1 och MSI‑1I – i ett stort patientmaterial från både Sverige och Kina.

Detta arbete kan bana väg för mer individanpassade behandlingar där varje patient får den terapi som är mest effektiv just för deras tumörprofil. Forskningen har potential att förbättra överlevnad, minska biverkningar och ge en djupare förståelse för hur kolorektalcancer utvecklas i olika befolkningsgrupper.

Forskning om proteiner och strålbehandling vid ändtarmscancer


Angeliki Kotti har tilldelats forskningsstöd för sitt projekt som undersöker tre specifika proteiner och deras koppling till strålbehandling samt överlevnad hos patienter med ändtarmscancer.

Syftet med studien är att ta reda på om dessa proteiner kan användas som biologiska markörer för att i framtiden kunna välja rätt behandling för rätt patient – ett viktigt steg mot mer individanpassad cancerterapi.


Forskningsstödet har möjliggjort avancerade laborativa analyser, inklusive immunohistokemi, av vävnadsprover från ändtarmscancerpatienter. Resultaten kan bidra till att förbättra prognosbedömning och utveckla mer träffsäkra behandlingsstrategier.

HOPP


Dela din berättelse och framsteg från våra insamlingsprojekt som är med och skapar en positiv inverkan för människan och i samhället.

 
 
 
 
 
 
Sekretesspolicy

OK
unsplash